You are currently viewing Abborrarna var svåra men sjön vacker.

Abborrarna var svåra men sjön vacker.

Är det verkligen den här vägen ner till sjön, tvekan var stor så vi kollade först. Jo det var rätt väg och smalt var det.

Här har vi sjösatt och är nu på väg ut till fisket. Det är gott om näckrosor och vass som nu sitter runt propellern. El motorn fram tar oss ut i sjön sakta och försiktigt. På med ekolodet undrar var abborrarna är.

Morgonen är kall och grå men det ska spricka upp fram på dagen enligt prognos.

Nu ser det lite lovande ut på ekolodet en skarp kant på sidescan och fiskar på det vanliga ekolodet. VI tar fram spöna och gör första kastet med jigg och vibrationsbete.

VI fortsätter längs med strandlinjen för att bilda oss en uppfattning om hur det ser ut runt sjön. När man tittar på bilderna ser man hur vackert det är. Vattnet är nästan lite grönt som på exotiska resmål långt bort. Vassen intill land slutar där det blir 3 meter djupt direkt. Här måste det bara finnas stora abborrar.

Inne i viken jagar det abborre som vi ser och vi börjar kasta , det hugger direkt. Det är mindre abborrar och det är ganska många. Klas lyckas med det unika att fånga två abborrar på samma bete. Det sitter en på var krok på hans vibrationsbete. Jag provar att fiska med en spinnare och det gillar de lika mycket.

De lite mindre abborrarna attackerar våra beten med full kraft. Det gäller att se var de jagar lite under ytan och kasta åt det hållet. Snart borde det väl komma lite större fiskar och jaga och då ska vi vara där med våra beten.

När vi kör ut lite djupare ser vi på sidescan att det går långa sand och sten stråk tvärs på botten. När vi följer ett sådant hårdbottenstråk som blir ljusare på skannern hittar vi ett nytt grund.

EN bit ut i sjön blir det plötsligt väldigt grunt från jämnbottnens 12 meter går det upp till bara 2,8 meter. Här borde ju det finnas alla förutsättningar för att samla stor fisk. Vi kör runt och letar och ser hur grundet ser ut. Häftigt det växer gräs upp från botten på 3 meters djup ända upp till ytan.

Med de här förutsättningarna kommer det bli bra. Vi startar fisket en bit från grundet och fiskar oss upp mot toppen. Vi ser flera betesfiskstim men ingen stor fisk hugger.

Uppe på toppen av grundet kan man se gräset hur det ser ut på sidescan . Tyvärr är där ingen stor fisk hemma idag vi har inte ett enda napp trotts ivrigt fiske. Vi får helt enkelt flyta och komma tillbaka senare.

När solen nu lyser en stund mellan regnmolnen kör vi runt och ser hur det ser ut i andra delar av sjön. Och visst är det vackert så man bara kan njuta av vyerna.

En rejäl hårdbotten syns på sidescan på vår styrbordssida. Trotts att den är nästan 70 meter från båten syns den tydligt . Humminbirds sidescan är riktigt vass.

Vi stannar till där det står ett samlat stim med betesfisk som visar sig vara löja. Jag får faktiskt en löja på en spinnare. Samt att det kommer stim som det till vänster med småabborrar i mängder. Kolla in lite till höger på bilden där en större fisk står på botten. Vi försöker att lura den lite större fisken med jiggar och hårdbeten men den vill bara inte äta. Kanske att den äter till kvällen.

När vi tar fram lite mindre vobbler av varierande färger, hugger de mindre abborrarna som galna stundtals. Klas har en med ganska stor sked som går ner några meter kanske 3 om den får vara i fred för abborrarna.

Jag använder mig av en med mindre sked för att bara fiska någon meter under ytan. Det fungerar bra då abborrarna jagar ikapp våra beten och de syns väldigt bra upp mot ytan.

När kvällen kommer och vi fortfarande inte träffat på någon vuxen abborre ger vi upp och åker hem . Vi ska ge den här sjön fler chanser för här ska finnas stor abborre det kommer jag ihåg sedan jag var liten. Då jag fiskade här, men det var 1973 så det är snart 50 år sedan. Oj vad tiden går. Skrev jag det här, det var ju bara något som jag tänkte. Det är i alla fall länge sedan, väldigt länge sedan jag var här. Nostalgivärdet på den här dagen är stort vill jag lova.

Skitfiske. Bo.

Lämna ett svar