Alltsedan den första plastekan lämnade Ryds Båtindustri i början av 1960-talet har det småländska varvet producerat drygt 200 000 båtar. Mot slutet av 1960-talet utökades modellprogrammet med sportbåtar och blivande storsäljare som Hajen Hard Top och efterföljande Ryds Camping. Framför allt Camping, med sina klassiska sportbåtslinjer och sitt klinkade skrov, såldes i smått otroliga 7 000 exemplar från premiären 1972 till 1991.
– Många finns ju fortfarande kvar, och läggs de ut på exempelvis Blocket går de direkt. Då de kom var det rätt pris och rätt utförande och så kunde man ligga över i båtarna, sa Magnus Fälth, varvets nestor och allt-i-allo, när Praktiskt Båtägande besökte Ryds Båtindustri i somras.
Den småländska båttillverkaren, som sedan drygt tio år är ett av dotterbolagen inom Nimbus Group, firar 60-årsjubileum i år. Och även om den pågående finanskrisen lagt en viss sordin på firandet så är det en förhållandevis välmående jubilar. Genom decennierna har ägandet och färgen på siffrorna i balansräkningen skiftat, och det har även återspeglat sig i varvets modellutbud. I början av 1970-talet dök några av dåvarande Volvochefen Pehr G Gyllenhammars drängar upp i Ryd och lade ett bud på verksamheten. Volvo ville utöka sin verksamhet och aktieportfölj. Förutom Ryds Båtindustri kapade biltillverkaren även åt sig Jofa i Malung och ABC-fabriken i Kungälv, och de tre nyförvärven placerades i ett gemensamt bolag döpt till Volvo Fritid. Den tidigare båttillverkningen i Malung och Kungälv koncentrerades till småländska Ryd men under ABC-fabrikens varumärke Triss.
Kärt barn har många namn Under ett par år såldes också dekaltrimmade Ryds Camping som Triss 56 HT. När Volvo lika plötsligt som de dykt upp på arenan valde att lämna densamma 1982 återuppstod varumärket Ryds. Och Camping hittade fortfarande sina köpare, även om det i tur och ordning stod 56 HT och 560 HT på de båtar som i en fortsatt strid ström letade sig ut över landet.
Rätt pris och övernattningsmöjligheter var två av de faktorer som Ryds Magnus Fälth anser bidrog till Campings popularitet. Och förklaringen till det låga priset var den modesta nivån på den utrustning, eller snarare den avsaknad av extrautrustning, som båtarna hade vid leverans. Till exempel saknades kyl och kök. Ytterligare en framgångsfaktor är varvets lyhördhet och förmåga att anpassa sig till sina kunders önskemål.
Den som kan sin Campinghistoria vet ju att båtar med röd-orange skrov är byggda 1973-1974. Är friborden blå är det en 75:a eller en 76:a och är det gula fribord är båten av 1977-1979 års modell. Och sedan 1980, året då Björn Borg vann Wimbledon för femte gången i rad – alltid i vitt, har Ryds Camping uteslutande fribord i skiftande nyanser av vitt. Sambandet är dock oklart. Ytterligare ett kännetecken är kabinens sidorutor. På de tidigaste årgångarna av Camping var rutorna brutna, medan det är hela sidorutor från och med 1976 års modell. 1976 blev skrovet och framför allt akterspegeln förstärkt för att tåla starkare motorer (85 hästkrafter mot de tidigare årgångarnas max på 50 hästar).
I båtens sista version, Ryds 560 HT från 1986, är en av framrutorna öppningsbar för att göra embarkeringen både enklare och säkrare.
Så här kan man göra om pentryt om man vill.
Interiör: Stora möjligheter på liten yta
I mitten på 1970-talet ansåg broschyrmakarna på Ryds Båtindustri att Camping är mycket rymlig i kabinen. Inredningen klassades som elegant och båten var bestyckad med låsbart stuvningsutrymme i förpiken samt låsbar pentrylåda på babords sida med fällbar lucka. Vidare stod att läsa att Campingbåten av 1975 års modell precis som tidigare har fyra kojplatser med rejäla stuvningsutrymmen under.
Med 2000-talets måttstock är inte ”mycket rymlig” de ord som bäst beskriver den 5,65 meter långa och 2,20 meter breda båten.
Multifunktion är målet I senare årsmodeller av Ryds Camping ersattes de lösa trycktankarna med en fast monterad tank i rostfritt på 70 liter. En större tank är annars ett av Stephans exempel på brister som rättats till för att anpassa båten efter deras behov. Ytterligare ett exempel i samma anda är de två bilstolar, ursprungligen från en Ford Escort, som monterats in i sittbrunnen.
Med sitt klinkade skrov och sin design är Ryds Camping lite av sinnebilden för hur en typisk fritidsbåt från 1970-talet ska se ut. Grundkonstruktionen har hängt med från början och det är endast små förändringar som genomförts under årens lopp. Bland annat fick de brutna sidorutorna ge plats för hela fönster 1976, och året innan förstärktes skrovet för att klara motorer på upp till 65 hästkrafter, att jämföra med de tidigare årgångarnas max på 50 hästkrafter. Grundkonstruktionen gör Campingen både lättplanande och stabil. Enligt varvets egna uppgifter från 1975 gick det att, med en 60 hästars Volvo Penta och sex personer ombord, pressa upp en Camping till 18,5 knop – i motvind. Ett par år senare, i Ryds 56 HT-skepnad, ändrades uppgifterna till 29 knop. Men för att lyckas med denna bedrift krävdes en 85 hästars snurra och att fyra personer fick stanna på bryggan.
Bra idéer går igen Eftersom ruffen bygger så pass mycket på bredden är skarndäcken väldigt smala och det gäller att hålla tungan rätt i mun. I Campingens sista inkarnation, Ryds 560 HT, är ett av fönstren öppningsbart upp mot fördäck, vilket underlättar i- och urlastningen av både bagage och passagerare. En innovation som Wästerlunds har saknat men nu applicerat på sin 75:a.
Min Camping är ganska original , men den används nästan bara för sportfiske.
Bo Hall …
EN del ombyggnader krävs för att få den fiskeduglig. Jag gissar att vi alla göra lite olika men med samma ide att passa just ditt fiske. Spö ställ på taket och djupriggsfästen med spöhållare i aktern är ju ett krav för oss fiskare.
Ekoloden och navigatorerna som ska sitta i centrum kräver ju en egen ställning. Ska man dessutom spela in vissa delar av fisket för att ha till framtida utbildningar ska det till en ytterligare skärmplats under dessa två på bilden. Nu ligger bara min telefon där som jag spelar in på idag. Men det blir ändring på det framöver.
Att få på en frontmonterad elmotor var förändrade fisket för evigt. Så mycket enklare och bekvämare när man ska stanna på en viss plats fort. Att kasta ankar är effektivt men båten ligger inte helt stilla och ankaret måste släppas många meter från fiskeplatsen. Normalt 3 gånger djupet för att ligga bra. Det blir på 10 meters djup en ankarplats 30 meter från båten. Vi som fiskar i havet på 400 meters djup fuskar lite ibland och använder bara 900 meter ankarlina för det brukar klara sig. Jag har alltid ett 7,5 kg ankare och anpassad kätting som väger mer än ankaret i båten och 200 meter ankarlina. Säkerhet kallar jag det.
