Den här dagen har vi en ”dagen efter” storskaltaren kan man säga. Varken Lasse eller Jalle är sugna på att åka 30 nm ut till Storskaltaren igen och jag håller med. Vädret är helt ok som ni ser och allt är bra men vi är nöjda med gårdagens fiske. Vi fick ju trots allt tre stora flundror och många fina torskar mm. Nu är vi istället bara ute runt hörnet dvs att vi bara kört ut från Sörvär och lite norr ut till det lilla kveitesundet. Du ser på bilden att vi ligger just där nu. På gps-en ser det ut som följer.
Det lilla sundet med den stora potentialen ser du nere till höger. Stora djupskillnader gör att det blir strömt genom sundet när tidvattnet kommer i fullfart. Vår drift ser du på plotterspåret och den går rakt förbi sundet på utsidan, men det fungerar det också. Här kommer den första lilla lubben till Jalle och Lasse och jag berömmer honom för hans fina fiske.
När det ser ut som på ekolodsbilden är det hälleflundra varning. Det ärt helt tomt på skärmen och ingen betesfisk finns som stör flundrorna. Då kommer de jagandes längs botten och stiger mot våra stora jiggar som vi fiska 5-10 m över botten. Att det fungerar kan du se på nästa bild.
En flundra kommer upp och tar min jigg och i det klara vattnet kan jag följa den under hela resan runt båten och upp till frisläppandet. Ibland är det extra trevligt att fiska när man kan följa allt live direkt ner i vattnet. Den rosa stormjiggen är en 385 gramare som den gav sig på utan tvekan.
Just som jag ska ta den vänder den ner igen.
När vi fått en hälleflundra och en svärm andra fiskar är vi nöjda och flyttar ur sundet lite norr ut. Vi ska se om vi kan få några torskar och kanske även några havskatter bara för att det är roligt att fiska dem. Ja så är det ju kul att se om Jalle klarar sig från smålubbarna.
Engagemanget och fiskedrivet är väl inte så stort hos grabbarna idag, som ni ser på Lasses sysselsättning mitt under fisket. Ibland behöver man en paus från fisket som Lasse uttryckte det alldeles nyss. Spöt syns ju i bakgrunden och det sitter en jigg i ändan av linan placerad 7 meter över botten, så han fiskar just nu intensivt.
Att komma rätt när man drivfiskar är ju inte alltid så enkelt men nu har vi stora ytor att fiska av. Det är ett ganska stort grundområde så här borde torskar och havskatter trivas.
Vi får en hel hög havskatter som oftast bara hugger tag i jiggen och vägrar släppa, så de åker med på snålskjuts upp till ytan utan att sitta på kroken. Skakar man tillräckligt länge släpper de jiggen och simmar ner till botten igen. Deras tanduppsättning är imponerande och det är knappast hälsosamt att sätta en finger i den munnen. Att vara försiktig som man ibland säger, och att ”hålla tungan i rätt mun” är en bra ide just här. Nej ….Hålla tungan rätt i munnen så var det.
En havskatt har tagit den långa Westin jiggen och vägrar släppa inte ens upp när den bryter ytan vill den släppa.
Här är den långa Westinjiggen och en mindre Stormjigg. Båda fungerar bra med en liten fördel för den långa. Min gröna är bra som vanligt.
Nu börjar den se sliten ut efter många havskatter som velat åka snålskjuts till ytan.
Jag provar en vit jigg för att se om havskatterna lämnade den ifred , och svaret kom väldigt omgående. Hur man gör för att slippa havskatterna är inte svårt att räkna ut. Det är bara att meta på en hel levande gråsej för det är inte katternas favoritbete. Men vårt problem är att vi haft svårt att hitta småsej att meta på. Innan vi är klara med driften får vi ytterligare en hälleflundra så de finns här också. När dagen lider mot sitt slut flyttar vi oss lite utåt och hittade var småsejen hade stationerat sig, så där kan vi fiska den i morgon. Ryggen var svaret.
På Ryggen som grundet heter är det ofantliga mängder med småsej och här blir det fler fina torskar och så naturligtvis fler smålubbar till Jalle. En fisk han inte gillar för de är för små och bara stör fisket. I slutet får du den historian.
Vi provar alla olika djup som finns men det blir samma resultat, torsk i lagom storlek och nu sej. Så när vi är trötta på det fisket tar vi tvärt av och åker in mot hamnen för att fiska lite plattfisk i stället. Nära hamnen finns det stora sandbottnar och där brukar det finnas stora sandskäddor, ett fiske som är grymt roligt. Jag kör en bit i från där sandskäddorna brukar vara för jag vill hellre leta upp var de stora rödspättorna finns. Det är ett riktigt svårt jobb då man inte får någon hjälp med svar. Normalt blir man helt utan fisk under lång tid och säger att man ligger fel och flyttar sig till en ny plats. Eller så kommer det ett försiktigt napp som ett litet tickande i linan. Och då har man plötsligt en stor rödspätta på kroken. De finns här det vet jag, men de är inte lätta att finna. Jag lägger båten där jag tror vi ska hitta dem, men vi har inte ett enda pill på agnen.
I slutet på första driften har jag ett bra napp som känns som en rödspätta, men det visar sig efter 10 sekunder att det inte gungar som det ska. Och så förvandlas även min drömspätta till en havskatt. Visserligen i bra storlek och den ger en kul fight, men det var ju fel art. Här avlutar vi vårt fiske för dagen.
Men för er som orkar läsa lite till ska ni få en kul händelse från den här dagens fiske……… kommer nu.
På bilden ser du ett par måsar och en liten lubb som flyter i ytan.
På morgonen när vi sitter i huset och äter frukost lägger Jalle fram att vi i dag ska ha en liten men ack så viktig tävling under dagen.
Varför undrar Lasse och jag. Jo nu har ju Bosse fått både två och tre lubbar var dag och han är lubbkung. Så nu gäller det att den som får flest lubbar under dagen får som straff filea all fisken. (spelar ingen roll för mig, jag har ju filea fisken nästan var dag ändå.)
Väl ute på vattnet när vi börjar fiska vid kveitesundet som jag skrivit om tidigare är det jalle som får första lilla lubben.
Jaha du ska fiska lubb idag säger vi andra. Du får väldigt gärna bli lubbkung. Nej nej svarar Jalle inte en chans. En liten stund senare har han fått 3 och vi häcklar honom rejält. En stund senare när han lyfter upp sin 5-te lubb, skrattar vi åt honom,för att han var så kaxig vid frukosten. Lasse och jag har enbart fått var sin. Två drifter senare bryter Jalles 7-de lubb ytan och nu blir det pinsamt. Vill du vara helt säker på att få rensa all fisken frågar vi , men Jalle menar att det kommer ordna sig under dagen.
Vi fortsätter fisket en stund till och några fina torskar hugger på Lasses och mina krokar, medans Jalle får fortsatt förtroende från lubbarna. En timma senare när vi drar två fina torskar samtidigt får Jalle sin 12-te lubb. Ja just det hans 12-te lubb. Då har vi fortfarande bara fått var sin lubb. Nu har det slutat att vara pinsamt för Jalle, nu är det riktigt skämmigt. Så när Jalle säger att nu kan det inte bli värre , men det kan det , jag lovar. Vi får fler fina torskar medans Jalle kör på i invanda vagnsspår. Hör och häpna nu , innan dagen är till ända har Jalle fiskat upp hela 17 lubbar, och är så mycket lubbkung det går att bli. Förnedringen som han själv ordnat är total. Vi vet exakt vad han ska heta i fortsättningen då han fiskat som en lubb-pajas.
På kvällen när vi sitter och äter färsk stekt torsk med mandelpotatis och en god sås, undrar vi om Jalle har några fler roliga tävlingar till morgondagen. Efter några korta men intensiva sekunder meddelar han bestämt att det får vara slut med sådana tävlingar just nu. Konstigt så entusiastisk som han var i morse med lubbtävlingen.
Jag tyckte den tävlingen gick bra för Jalle, han vann den med 17 mot 1, starkt jobbat. Jag fileade som vanligt all fisken för det orkade inte lubbkungen efter allt tungt lubbfiske. De här små extra glädjestunderna livar upp och är så viktiga, och att få en nykrönt lubbkung är stort. Vi bugar för kungen. Men skoj har vi .
Skitfiske.
