You are currently viewing Äntligen, äntligen lyckades jag!

Äntligen, äntligen lyckades jag!

Tidig sjösättning vid den lilla sjön , med siktet inställt på stor abborre.

Jag har under flera år jagat stor abborre men hela tiden misslyckats. Jag har åkt med andra som Klas Hagert som lotsat fram mig till en abborre över kilot. Han är en grymt duktig abborrfiskare och jag är väldigt tacksam för alla tips han gett mig. Vid några tillfällen har jag åkt med andra och fått en abborre över kilot men jag har bara klarat att göra det en enda gång själv. Men nu äntligen hände det som jag haft som riktmärke under flera år. Ja nästan 25 långa år.

Jag har laddat upp med bra utrustning för att klara abborrarna när de väl hugger.

Uppe på det ena långa grundet mitt i sjön brukar det finnas fin abborre säger de som fiskar här. Naturligtvis går det bra att säga så om man får stora abborrar vilket jag inte fått. Så jag har förstått att det är skit bakom spöt, även om det är väldigt svårt att lura dem. Jag har gjort ganska många resor till just den här sjön under ett halvår och bara lyckats att få en enda abborre över kilot. För att vara mer mot sanningen har jag knappt fått några andra små abborrar heller. Den enda abborre värd namnet jag fått kom i decembers början föra året sedan har det varit stopp på abborre hos mig. Den episoden kan du bläddra tillbaka till och läsa om här på bloggen.

Jag fiskar lite runt de stora träden som ligger på botten och som fungerar som risvasar. Men där finns det idag enbart gädda och smågösar. Intill stammen står några stora fiskar men de är inte det minsta intresserade av mina beten.

Abborrfisket startar jag uppe på grundet på 4 meters djup och så fiskar jag mig ut till 15 meters djup. Jag ser flera stora fiskar men ingen av dem tar ett bete jag presenterar. Jag ser emellanåt att det kommer in halvstora gösar på ekolodet och då tar jag ibland chansen att fiska efter en sådan för att få lite fart i spöt.

Gösarna tar så snällt om man bara tar ner tempot på jiggen, annars skiter de fullständigt in den. Här har jag fått tag i en stridbar lagom stor gös som sliter i min jigg och försöker få den ur munnen. Den lyckades inte med sitt uppsåt men den fick ändå senare simma till baks i sjön. Den var lite för stor för mitt tycke att äta . Jag vill ha gösarna mellan 1-2,5 kg det är lagom matgös till min fru och mig. Det blir väl 15 st under dagens fiske.


Här är en av alla gösar som ville ha min jigg, trevliga att fiska och ännu bättre i stekpannan. Jag siktar på de abborrar jag ser på ekolodet men de vill inte äta, när jag lagt 4 timmar och inte fått en enda abborre inser jag att jag gör något fel. Dags att stanna till. Jag tar fram grytan och kokar lite korv så jag får en lunch med kvalitet det kanske hjälper. Korv i bröd med diverse tillbehör är bra för både kroppen och hoppet i knoppen.

Här kan man på ekolodet se hur ett gäng betesfiskar modell större simmar runt för att inte bli mat åt stora rovfiskar. Under stimmet kom det betydligt större fiskar simmandes som stora ikoner. Jag såg dem på ekolodet och beslöt att jaga dessa en stund. Det blev på raken 4 mellan stora gösar 1-4 kg. När jag kör runt lite för att leta efter gångbara fiskar på ekolodet ser jag fler stora ekon som också kan vara hyggliga gösar. Men när jag tittar på deras rörelseschema ser de annorlunda ut än det brukar. Jag börjar fiska efter dem men inget händer. Jo några gösar till attackerar min jigg.

En uppsättningar med Berkley jiggar som jag brukar använda. I dag är det en 12 cm Sick Virb i motoroil som ska provas.

Nu ser jag några stora ekon till på lodet och nu kan det vara annat än gösar, men inte då. Samma visa igen ökar jag tempot blir det inga hugg och saktar man ner kommer det gösar.

På Livescope ser jag plötsligt 3 stora fiskar nästan rakt under båten, är det verkligen gösar?? Jag håller ner jiggen och en av fiskarna simmar fram men tappar intresset väldigt fort och glider där ifrån. Så försvinner mina fina ekon iväg och jag letar vidare. Plötsligt ser jag dem igen och nu är de 4 -5stycken.

Detta behöver inte vara gösar det kan vara mina drömfiskar. När det står 5 st på rad och det blir sneda stora streck kan det vara abborrar . Jag står med mitt vertikal spö i handen men byter till ett haspelspö istället. Så kastar jag ut och ser betet falla ner alldeles bakom fiskarna i den lilla raden på botten. När betet senare kommer in vevat med lite fart strax över dem, ser jag hur den som står näst längst bak plötsligt följer efter och så attackerar den betet med en smäll i spöt. Det blir bom stopp och jag behandlar den som en gös men det stämmer inte på fighten. Kan det vara en abborre . Nej det skulle vara lite för bra i så fall men under den lilla korta fighten blir det allt mer uppenbart det är inga långa sega sidförflyttningar det är korta skakiga ryck istället. Det kan vara en abborre bara den inte släpper nu. Upp till ytan kommer en enorm abborre jag blir riktigt knäsvag det är den största abborre jag sett på länge. Jag tar tag i håven och kör in fisken i säkert förvar. Det är en abborre som är stor riktigt stor för mig. Jag är helt i upplösningstillstånd äntligen efter så många tomma fiskepass ligger den i håven.

Jag har gjort det jag har fått en abborre över kilot helt själv. Jag vet förstås inte om den väger över kilot ännu men det ska jag få reda på alldeles strax. Hämtar vågen och den lilla påsen och i med fisken. Resultatet blir en fisk som passerar kilot med 50 gram. Ja , ja , så skönt. Nu vet jag att de stora fiskarna jag ser på livescope är stora abborrar.

När hela proceduren är klar med vägning och fotografering är jag nöjd och då kan jag ta spöt igen. Det är laddat med en Sick Virb 12cm i färgen mororoil. När jag kastar ett öga på ekolodet ser jag ingenting som är intressant, så jag tar och söker runt båten med livescope. På styrbordssidan är där inte en enda fisk men framför båten på babordssidan ser jag något intressant. Bara 10 meter från båten står det fler stora abborrar som i givakt.

Jag tittar på riktningen och lägger ett kast exakt där. Jag kan se min jigg som singlar ner mot botten några meter bakom de stora fiskarna . Nu gäller det att få in rätta knycken som Tjorven i saltkråkan hade sagt. Jag ser jiggen hur den med god fart kommer dansandes några dm över fiskarna på botten. Plötsligt så gör den andra abborren i raden en attack och så smäller det till i spöt. Hugg ,så det blir bom stopp. Underbart ännu en abborre har tagit jiggen och gör nu allt för att undkomma. Min andra stora abborre på bara 10 minuter och jag vågar knappt andas för att det ’är så spännande. När den kommer upp mot båten gör den en snabbdykning ner mot botten och det går ut lina trotts den hårt spända slirbromsen. Snacka om att ha hög puls nu. Ett par vändor till under båten i vida svängar. Men allt går bra och upp till ytan kommer en ännu större abborre. En drömfisk för mig som är så svältfödd på stora abborrar.

Den är en riktigt ståtlig fisk när den trött kommer in till båten sakta simmandes i vattenytan. Vilken fisk, jag är verkligen lyckligt lottad som får uppleva detta.

En grym abborre som väger ännu lite till. 1240 gram blir det innan den får simma vidare mot sina vänner i stimmet nere vid botten. Hur lång den är glömde jag att mäta, det får bli nästa fisk.

Här ser du jiggen som fick den här randiga riddaren på fall, det är en Berkley sick virb 12 cm.

Skitfiske.

Lämna ett svar