När vi kommer fram till den vackra sjön är det tidig morgon och vi slingrar oss fram i det första dagsljuset. Den lilla grusvägen med en grässträng i mitten är som tur snöfri då den smält från gårdagens snöfall som gav någon cm.
Sjösättningen går bra och nu är det dags att bevisa att abborrarna i den vackra sjön även nappar under näst sista dagen på året. .Det är regnigt och kallt med endast 2 plusgrader i luften och knappt 2 i vattnet. Tur vi inte ska bada.
Här har vi kommit ut och Stig orienterar sig mot land och upptäcker en jägare som sitter på pass. Där vi nu ligger med båten har det tidigare funnits fin abborre men idag är de som bortblåsta. När jag istället kör runt ser jag några stora abborrar på ekolodet men de vill inte vara med och äta. De simmar fram till våra beten men vill inte ta dem.
På den här bilden kan man se hur stora stim med betesfisk det är. Vi gissar på löja och mört som vi fått när vi metat. Ibland ser man hur stor abborrar kommer i grupper längs botten det är riktigt stora fiskar som inte vill äta.
Vi åker ut lite djupare och ser då fler stora abborrar som simmar omkring nära botten men även några lite större en bit upp i vattnet. På panoptixbilden överst kanman se hur stort och tätt stimmet är. Under där kome det ibland stora kolosser som tyvärr var mätta. Men ibland kom det fiskar som inte kunde låta bli våra jiggar.
Det började med att vi får några mindre abborrar som tar jiggen så den sitter stenhårt i munnen. Underligt de flesta vill inte äta men när de tar är det stenhårt.
Dom här abborrarna är på 7hg och är riktigt trvliga och de tar på våra SZ Svart Zonker Mc Perch med en smäll.
Inne vid en av vassarna ser jag en stor abborre och när min jigg passerar förbi vänder den tvärt och jagar ikapp den och gör en attack. Men den tar inte riktigt utan det blir bara en tuff stöt i spöt samtidigt som jag ser attacken på ekolodet. Det var nära att jag överlistat den, men blev blåst som vanligt. Vi ger upp vassfisket och tar oss ut lite djupare igen.
Vi kommer underfund med att de sora abborrarna står i den lilla orange rännan som bara är några dm djupare än omgivningen. När vi gör en ny start i från söder får stig ett grymt hugg som är på en stund men för kort tid, det var en riktigt stor abborre. Tyvärr var den ofin att avstå att bli håvad. Nästa fisk som tar får jag på en liten Berkley Sick Vibe 9 cm lång. Den suger i gott och är lite bråkig innan den hamnar i håven.
För att kunna få dem att hugga går vi upp på 12 – 15 gram skalle vilket gör att det tydligen presenterar jiggen bättre.
Den här var 44cm och var ett tiotal gram från att tangera kilot. Då är det roligt att fiska abborre. Jiggen den tog på är så naturfärgad det går och det gillade de randiga.
När kvällen kommer bryter solen äntligen igenom och vi får en timma med klart väder. Tyvärr så har abborrarna slutat att jaga våra beten helt.
