En veckas fiske i den vackra Trondheimsfjorden gav allt man kan önska med väder från sol och grillhett till ösregn och dimma. Fisket var av samma kaliber stor variation med djupfiske som slutgiltig bas.
Kampen vid vattnet är en bra start på dagen. Nära till båten och ett bra renshus.
För varmt just nu.
När vi kommer upp på middagen den 25 juli 2025 är det fint väder och solsken. När vi pratar med Paul som är föreståndare och dessutom engelsman blir det som vanligt lite information om läget och fisket samt lite tips för framtiden. Temperaturen i vattnet har stigit de senaste10 dagarna och har nått svindlande 22,5 grader, det brukar vara ca 14 grader i vattnet vid den här tiden på året. Så det varma vattnet har kört ner fisken på större djup än vanligt. Det blir en utmaning att anta av stora mått.
Så fort vi installerat oss ska vi ut och prova fisket. För många år sedan var vi här och hade ett riktigt bra fiske , kanske kan vi upprepa det igen. Vädret som tar emot oss ser du på bilden, under bron är ett grymt ösregn, som är på väg in mot oss. Vi väntar lite så att regnet hinner passera och får då lite mat under tiden.
Vi ger oss ut och ska fiska och vi går norr ut under bron och vidare uppåt. När vi kommit igenom sundet tar vi lite till vänster och kommer in i en liten fjordtarm som ser intressant ut. Vi fiskar i ett par timmar på djup mellan 5 och 80 meter utan att få någon intressant fisk. Vår förhoppning att de sandiga bottnarna skulle hålla lite plattfisk grusades helt om man får vara så rolig.
Först tar vi oss genom sundet där kampen ligger sedan in till vänster i den smala fjorden
Under bron brukar det var ett bra fiske efter sej av olika storlekar men just nu är det inte en enda fisk att få. Vi pratar med några av båtarna som ligger med juksa rullar på för att fiska sej, men de har inte fått en enda de senaste dagarna. Det är ingen fisk här nu och även om de ser några så äter de inte det är helt enkelt för varmt i vattnet.
På väg tillbaka provar vi flera ställen där det är sandiga bottnar men inte en enda fisk vill ta våra beten. När kvällen kommer åker vi en i hamn och bestämmer att vi ska prova söder ut i morgon.
Från kampen under bron tänker vi åka långt till höger på kartan för att nå straumen som det heter där en mindre tidvattenström kommer ut.
Här kan du se strömmen som kommer ut från en mindre fjord på insidan. Det är nästan alltid fisk i strömmen då det höga flödet på vattnet tar med sig mycket föda till fisken. Plastfisken är alltid i området hela året om.
Dags att få en rödspätta
När vi dag två når bort till Straumen som samhället heter är det dags att satsa fullt ut på plattfiskmete. Vi vet att det finns stora sandskäddor och rödspättor i det här området. VI startar inne på 3 meters djup och fortsätter ut mot djupare vatten. Som djupast är vi nere på 30 meter. En hel del hotspots har vi fått som vi provar allt efter som dagen går. När vi fiskat intensivt på stigande vatten i 5 timmar och inte haft ett enda napp ger vi upp. Freddy som är plattfiske kung och som fiskat på sandbottnar i hela livet är helt uppgiven. 5 timmar i plattfiskens område utan ett enda napp. Nu ger vi upp och flyttar ut djupare.
Vi flyttar lite söder ut rakt över fjorden till ön som ligger där. Nusöker jag bara med ekolodets hjälp för att hitta intressnta och möjligt produktiva områden för framtida fiske. Att åka om kring och titta på fiskar som inte vill äta är väldigt jobbigt.
Stimmet på ekolodet förändrade vårt fisk helt.
Äntligen lite fisk i båten.
Jag hittar ett stort stim på ekolodet som jag gissar kan vara sill. VI har ingen färsk fisk att agna med då inte en enda sej eller makrill som det brukar finns fullt av i området har visat sig. Jag sänder ner en liten sillhäckla med 5 krokar på för att om möjligt få en sill att skära fileer på och agna med. Efter 7-8 minuters fiske vid botten känner jag ett litet pirr i spöt det kan vara en sill som tagit kroken. Ett försiktig uppvevning och jag kan lyfta in en första sill i båten. Ja nu är vi i mål och kan börja meta med färsk sill. Nästa nersläpp ger ytterligare en sill och efter ytterligare 10 minuter har vi 3 sillar att meta på. Freddy och Erik har börjat meta med sillbitar på krokarna , de har bottentackel med eftersläp om det finns någon plattfisk i området. Plötsligt signalerar Freddy att han har napp och vi ser på spöt att det är en mindre men stridbar fisk som är på väg upp. Den första fisken är en fin vitling på nästan kilot. En bra start som följdes av fler vitlingar och snart fick han även en fin kolja . Trevligt med variation och bra matfisk är det både vitling och kolja.
Freddy med första koljan för dagen som följdes av fler och många vitlingar där till.
Jag har avslutat sillfisket och kan greppa mitt plattfiskmetespö för att se om även jag kan få några fiskar vid botten. Jag har ett surprisetackel dvs en eftersläpstafs och en upp över sänket på 100 gram. Jag känner att det är sandblandad botten som är ganska mjuk inte hårt som jag hoppats. EN klliten stund går och jag känner plötsligt några hårda hugg i agnet. Jag lyfter spöt och känner att fisken är där. Mitt plattfiskmetespö är ju ganska mjukt så det böjer sig ganska bra när fisken pressas upp till ytan.
Första fisken för dagen är på väg upp till båten.
EN vitling av bra storlek är fösta fisken för dagen. Sedan går det ganska fort och vi får vitlingar i vikter runt kilot ganska ofta om vi bara har sillstimmet i närheten. Vi ligger ju still för ankar med elmotorn i fören så det är bekvämt att fiska .
VI får fina vitlingar tätt intill botten ganska ofta. Jag ser att vi snart fiskat slut på våra sillar så jag greppar sillspöt igen för att göra ett nytt försök att få fler sillar på häcklan. Nu har jag 10 minuter motigt fiske, ingen sill vill ta. Jag provar olika metoder men sillarna vill inte ta och vårt agn är på upphällningen. Då plötsligt är de där igen och nu går det trögt att veva upp. Väl vid ytan har jag fått häcklan full dvs 5 sillar samtidigt. Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag hoppas på detta. Nu har vi agn för resten av dagen.
Full häckla ger mer agn till vitlingen.
Med mycket agn är det enkelt att få fler vitlingar och ibland en långa eller en stor torsk som tar så det blir stopp i rullen. VI är glada tt fisket bara fortsätter nu när vi har gott om agn. Jag sätter på några större fileer på mina 5/0 krokar för att utmana de största vitlingarna vid botten. Det går bra och några fler kilovitlingar kommer upp. När jag i nästa nersläpp har några riktigt tuffa hugg men missar dem, tror jag att mina agn är bort . Så jag börjar att veva upp ganska raskt. Mitt i vattnet 53 meter ner har jag ett hårt hugg. Jag stannar till och släpper ner några meter tillbaka och börjar veva upp på nytt igen. Då blir det bom stopp i rullen. I nästa ögonblick rusar det ut lina från rulllen och en större fisk är på väg ner till botten med mitt tackel. Att stoppa den här fisken är inte att tänka på. Med pillemete utrustning får det bli att ta fisken med list och uthållighet. Och nu är det åka av som gäller.
En liten snutt av fighten får du här så du kan se att jag inte var stjärna i den fighten , jag var knappt statist i den filmen. ,
Jag står där med fullt ställ på spöt och minuterna går och blir till 15 innan jag för första gången ser fisken i djupet. Det är en lagom stor hälleflundra som kommer passa utmärkt i stekpannan i framtiden. Nu är det bara den sista detaljen att få den in i båten. Första försöket att landa den slutar med att den drar ner mot botten i full fart. Det är inte så lätt att stoppa en sån här fisk när krokarna är små och klena. Det får bli i den takt jag tror tacklingen håller för. Andra försöket kommer kveiten upp strax utanför båten och glider snällt in till gaffen som Freddy väntar med. En perfekt gaffning och fisken är i båten.
Besegrad med en pillemeteutrustning , det gav en trevlig stund bakom spöt. .
Så mycket sill lockar ofta till sig stora rovfiskar.
Hygglig flundra
När flundran är säkrad i båten, väger vi den till nästan exakt 10 kg en bra fisk som var trevlig att fighta. Jag hade på en annan fisk för en stund sedan som var betydligt större än en vitling undrar om det var samma flundra. En stund senare när vi börjat fiska nere vid botten igen,nappar det fler vitlingar och vi har lika roligt som tidigare. Då får jag ett bom stopp napp igen som står helt stilla vid botten. Jag fightar den här fisken sakta upp mot ytan och då menar jag sakta. Mitt lilla klena plattfiskmetespö som är ett ABU Veritads 100 gr får verkligen kämpa för att klara den tunga fisken. När jag kommit 20 meter upp lättar tyngden rejält även om det är tufft att matcha kvar varande fisk. Det borde alltså ha varit två stora fiskar på samtidigt. När den kommer upp till ytan är det en 6 kilos torsk som sitter kvar och min andra krok är bortsliten. Det borde varit en ännu större fisk som suttit där men linan emellan krokarna var inte stark nog så de slet av den.
Här avslutar vi vårt äventyr bland vitlingar , sillar och hälleflundra.
