Nu äntligen hände det att min kompis från Fiskejournalen Joakim Åberg kunde vara med i båten och visa lite nya abborr-fiske-tekniker. Det är något jag väntat på och nu var det dags.
Minus 14 är inte kallt det är svinkallt för fingrarna.
Att ha med Joakim i båten är trevligt då han är kunnig på mycket nytt inom fisket. Han håller på och skriver i F J så han träffar många spännande fiskare som lär ut nya sätt att lura de svårtrugade abborrarna. Så idag ska vi prova några av dessa nya tricks för de randiga. Han kanske kunde valt en annan dag med lite lämpligare temperatur på morgonen. Idag är det den 23-dje november och termometern visade minus 14, 4 grader kallt på morgonen. Just denna morgonen inbjuder det inte till sol och bad precis. Men när två så korkade fiskare vill träffas får det bli de dagar som passar och det blev idag.
Att sjösätta min gamla Ryds Camping går alltid bra då jag modifierat trajlern så den passar den här båtens skrov exakt.
När vi backar ner båten för rampen säger Joakim det är lite krispigt ute idag, snön som ligger lite tunn på marken ger nog med sig fram på middagen, då det ska bli varmare.. Vänta nu lite att det blir lite varmare innebär ju bara att det blir minus 10 grader det ger inte snön någon chans att smälta, men vi får se vad dagen bjuder på. Vi har tur för vattnet i sjön är i alla fall +7 grader och det hjälper oss att få det lite varmare ute på sjön. När vi väl kommer ut på sjön hostar stora Yamaha motorn till och dör. Men den har gått i 5 minuter på tomgång och den kyler som den ska , undra vad detta är. En stunds tomgångskörning till och jag kollar vad som kan vara fel i minus 14 grader som det varit alldeles nyss. Nu börjar vi komma mer mot -3. När jag trycker på bensinslangens blåsa känns den lite slapp.
Jag trycker fram lite bensin så det känns bra och får fart på motorn igen. VI sätter fart mot den tänkta fiskeplatsen i 20 knop och svinkallt i vinden. Du, utbrister Joakim när han kryper ner bakom HT-n , det här är riktigt bra när det är kallt. I min öppna moderna aluminiumbåt hade det varit outhärdligt. Jag hade behövt alla kläder som finns i garderoben. Nu kan vi istället sätta igång gasolköket och sätta på en koppa varmt te eller choklad som värmer i kylan.
Framme där vi ska fiska abborrarna, om dom är på plats förstås, stannar jag båten några hundra meter före, mitt ute på frivattnet . Jag sätter igång ekolodet och då ser jag genast en stor gös som syns som en stor boll i frivattnet 16 meter från båten. Joakim tar fram sitt spö och gör ett kast på den fina gösen. När jiggen kommer ner till gösen 6 meter under ytan simmar den fram men stannar bara intill jiggen och tittar. Vilket innebär att den avböjer erbjudandet snällt men bestämt . Vi skiter i de morgontrötta gösarna nu , vi åker istället in till land och ser om de randiga finns på plats.
Inte långt från land hittar vi de stora abborrarna på 9-14 meters djup. Nu kan de nya spännande fisket börja. Vi startar trotts allt med vanlig jigg och NED som kan vara bra. Vi fiskar på de morgontrötta abborrarna en lång stund och hinner byta både jiggar och Ned-skallar flera gånger utan att en enda av de stora fiskarna vill äta vad vi bjuder dem.
Flera stora abborrar längs botten.
Att se dessa stora tunga abborrar på ekolodet både rakt under båten och ner efter kanterna är väldigt spännande men jobbigt. Efter en första timmas fiske har vi inte känt ett enda litet pill på grejorna. Då är det dags att byta till annan teknik . Jag håller med och tittar när Joakim byter till fri line fiske som han kallar det. Det innebär att man sätter på ett sänke som sjunker snabbt löst på linan. Det ska alltså glida längs linan och i ändan sitter en enkelkrok och på den det bete du tänkt fiska med. När man lyfter upp sänket har det åkt ner till kroken , du lyfter det nu upp en meter eller så. Släpper sedan sänket snabbt ner till botten , som då glider längs linan och det nästan viktlösa betet blir då kvar en meter upp över botten. För att detta ska ske måste man ge frilina när sänket ska falla till botten utan motstånd. Där av namnet fri line fiske.
Jaokim har några små stötar på den nya riggningen och så plötsligt efter en kvart säger han jag hade napp , ja riktigt säkert, det var napp. Så ändrar han sig i nästa ögonblick och säger men jag tror det är något på. Det stämmer för på kroken sitter en liten gös. Med betoning på liten ca 15 cm lång. Den får snabbt sin frihet och nu kan vi se fram mot fler som vill ta den lilla jiggen som fiskas fri line. En stund senare kommer andra kontakten med en abborre som tyvärr bara blir en kontakt. Nytt kast och vi ser hur tacklet far fram sakta upp och ner på ekolodet med friline som dunsar sänket ner på botten medans betet som är en liten grå-grön kräfta blir kvar en meter upp och sakta faller ner mot botten. Abborrarna är där och tittar men är svåra att överlista, de vill inte äta.
Abborrarna syns fint på botten men de är väldigt svåra att lura. De 3 röda prickarna på botten är stora fiskar.
Det lilla sänket håller Joakim i handen betet sitter i munnen på abborren.
Jag kör med ett liknande tackel som jag fiskat med i havet i 35 år och som vi döpt till Surprise-tackel. Då vi använde det ombord på min stora båt i havet som hette Surprise. Precis som min båt gör idag men med ett annat nummer . Idag är det Surprise 5.
På surprisetacklet sitter kroken och betet i ändan av linan som på freline , men sänket sitter fast på linan en meter upp. När man lyfter tacklet åker allt upp en meter , när man sedan släpper ner sänket till botten stannar betet en meter upp. Det faller sedan väldigt sakta ner mot botten. Samma ide, men ett nyare namn på friline tacklet. Surprise-tacklet duger säkert här med.
Så säger Joakim plötsligt kolla den tog , jag har fisk och det livade upp stämningen ännu lite mera. Att få fisk på den nya metoden var ju exakt vad vi ville . Nu vet vi att den fungerar. Upp till ytan kommer en abborre på halvkilot och Joakim han strålar ikapp med solen. Vi är så nöjda för jag har fått lära mig något nytt och Joakim fick fisk första gången han använde fre line i den här sjön. VI fortsätter en stund till men nappen uteblir.
När vi fiskat i flera timmar och mörkret snart är här avslutar vi abborrfisket och går över till en halvtimmas gösfiske.
Gösarna finns i alla vattenlager från 5 meter under ytan och ner till 11 meter. Vi väljer att fiska på de som står högst i vattnet. Jag laddar spöt med en SickVibe 15 cm med grön rygg. Joakim gör första kasten och den första gösen vi ser följer samma mönster som de andra i morse. De tittar men avböjer kvällsmaten. Jag flyttar båten lite och siktar in mig på en ny gös som står nere på 7 meters djup. Först ett misslyckat kast som inte kommer rätt , nästa kast blir perfekt och jiggen kommer ner alldeles intill gösen. Nu ser den jiggen tydligt och simmar fram och hugger jiggen så det smäller i spöt. De var som f-n utbrister Joakim den tog stenhårt, tvärt emot de andra. En trevlig stund blir det bakom spöt och jag får håva den första gösen. Jag frågar Joakim om vi är nöjda nu och ska åka hem. Ja men kör lite sakta ifall vi ser någon mer gös i området.
EN grymt nöjd Joakim som beställde gös hem till middagen och nu var det avklarat.
Några meter längre bort ser jag en ny fin gös som står på 8 meters djup. Joakim räcker mig spöt och säger. Det är din tur nu. Jag lägger båten i position och gör ett väl avvägt kast som hamnar en meter förbi gösen helt perfekt.
Den tvekar inte en sekund utan simmar fram till jiggen och klipper den stenhårt. Det här var ju enkelt eller hur. Joakim tar fram håven och en 5 kilos gös simmar med viss turbulens till slut in i håven. Nu är vi nöjda och åker hem.
Den gröna Sick Vibe 15 cm har visat sig var riktigt bra under höst och vinter. Med en 10 grams jiggskalle går den riktigt förföriskt i vattnet.
Skitfiske Bo o Joakim