You are currently viewing Trollingtur på Vättern med svart sked.

Trollingtur på Vättern med svart sked.

Härligt väder när jag lämnar Huskvarna hamn.

Vättern från sin värsta och bästa sida samtidigt. 6 april 2022

Jag var en kort sväng i Vättern och körde en trollingrepa från hamnen i Huskvarna. Jag hade ett väldigt fint väder när jag lämnade hamnen vid 10,30 tiden med sol och ingen vind. Så jag åkte sakta norr ut, och när det gått en knapp timma utan minsta napp på grejorna undrade jag om dagen skulle bli helt händelselös. Det var inte så jag bad om problem om någon nu undrar det, men det blev så ändå. Bara en liten stund senare tornade det upp sig ett par kolsvarta moln på himlen och sedan var det ett grymt skitväder som bröt ut. Först började det blåsa 4-5 m/s som en liten varning för att snabbt öka till 7-8 m/s. Redan där tyckte jag att det var på gränsen för trollingfiske.  När det sedan började att vräka ner snö så man knappt såg var man var, försvann alla bekvämligheter. Jag låg bara 600 meter från land och motorvägen men den försvann helt i snöovädret. Snart var hela båten helt täkt med vit blaskig snö, även inuti ruffen. Då jag låg och körde med vinden blåste ju all den kalla snön rakt in under taket på HT-n. För att riktigt strö salt i såren så ökade vinden ännu mer och var lätt uppe i 10 m/s rent sydlig. Pest och pina, och jag insåg att jag hade 2,4 nm tillbaka till hamnen så jag gav upp direkt och vände båten i den hårda vinden. Turen i det hela är att jag inte är så långt från änden på sjön så vågorna hinner bara bli knappt metern höga. Men det är illa nog när vinden piskar på.

Telefon nu

Min kompis Stig ringer just som jag vänder runt båten upp mot vinden för att få lite lä bakom Ruffen.  Samtidigt som jag pratar med honom styr jag mot vågorna som får båten att stampa rejält och 2 knop är i minsta laget för att hålla kursen, detta blir riktigt svårt.  Vinden vill antingen få båten åt ena eller andra hållet att hålla den rakt mot vinden och hamnen i Huskvarna är riktigt tufft. När jag pratar med Stig i telefon sitter jag  ihopkrupen bakom HT-n vid ratten för att slippa yrsnön i ansiktet. 

Då säger jag till Stig att det låter konstigt , men jag vet inte vad det är. I den starka vinden tjuter det rejält från linorna ändå. Jo nu hör jag det är en rulle på taket som skriker, och nu ser jag att det är fisk på Styrbords ytterspö. Paravanen sackar efter och löser ut, så jag säger till stig att vi hörs senare. Jag har ingen autopilot, så för att jag nu ska klara att matcha fisken måste jag vända tillbaka båten med vinden annars blir det bara trassel. Att försöka göra det mot land innebär att jag kan gå på grund om jag kommer för nära. Så alternativet är att vända ut i sjön mot väster och där är det mer vind och högre vågor. Men nöden har ingen lag, så det får det bli.        

Svårt i vinden.           

När jag nu går med vinden tar jag tag i spöt och känner att det är en fin fisk som stånkar rätt bra. Båten som nu går på tomgång gör utan vidare 2,5 knop i medvind så det är lite stökigt att få in dagens första fisk i båten. Med vinden och snöyran i ansiktet blir sikten dessutom begränsad.. Det är en fin öring på nästan 3 kilo så det är ingen snäll fisk att matcha. I sista ögonblicket lyfter jag in den i båten och kan bara konstatera att den i slutskedet även fått med sig en annan lina från ett annat spö. Inte så konstigt att det blev svårt att få in den till båten. Då löser nästa spö och en andra fisk har tagit betet på BB innerspö på taket. Båten får fortsätta gå med vinden för att jag ska klara att matcha in den andra fisken in till båten. Allt går bra och ännu en fin öring blir landad. Den första tar på en rosa plugg den andra på en svart flutterspoon med gul tejp. Ett drag som jag använt i 20 år och som överlevt sig själv allt för länge, men det fungerar även idag. Trasslar lite och får ut spöt med den svarta skeden igen. De andra får vara. Nu är jag ännu längre från hamnen än jag varit tidigare så jag vänder om och styr upp mot vinden. Dags att försöka komma in lite närmare land och få lite skydd från den vassa vinden.

Två fiskar i båten är bra.

Jag vänder upp båten mot vinden och får lite lä bakom HT-n och sakta tar jag mig in mot land. Med två finns öringar i båten är jag mer än nöjd, i det här skitvädret är det riktigt bra. Då hugger det på det på det stackade spöt på Styrbords djuprigg och en ny karusell börjar att vända båten med vinden mm. Då löser det ytterligare ett spö på taket , dubbelhugg. Jag matchar in två öringar till som båda lätt väger över 2,5 kilo men får gå tillbaka fort. Jag sätter ut min svarta sked igen och vänder upp båten mot vinden ännu en gång. På väg hemåt igen. Nu har jag 4 spön mindre i sjön men det är inte väder att försöka få i dem i sjön igen.  Nu är det ännu gropigare sjö då jag är längre från land. Bara några minuter senare är det full fart igen och ett nytt dubbel hugg.  Den svarta skeden som redan tagit 2 är nu en tredje gång i munnen på en fisk. Det bli ännu en öring som väger runt 3 kilo och på andra spöt är det en riktig gris till öring som jag inte klarar att överlista utan den får gå bakom båten för länge i den hårda vinden och trasslar in sig i en annan lina och släpper strax utanför håven. Gissningsvis en fisk runt och 6 kilo. Den tog en mört riggad i en rosa Ansjovi Special  skalle. Ja så fortsatte det under ytterligare en stund. Jag sätter inte i de spön som det varit fisk på igen det är för krångligt. Jag vänder upp båten mot vinden och kört hemåt. När jag kört några minuter då hugger det på nytt på både djuprigg och takspö ett nytt dubbelhugg, det är nästan otroligt. Jag som nästan aldrig får dubbelhugg har nu fått tre idag. Nu tar den ena på en mört i en grön AS skalle och den andra på en sked som är silver orange. Två fina öringar som snabbt får gå tillbaka. När fisken är tillbaka i sjön, säger jag till mig själv att nu får det fan i mej vara slut på det här tokeriet. Nu har jag bara ett spö kvar i sjön så det åker upp nu.   

Slut på detta

Jag vevar upp alla djupriggar och annat är ur vattnet och sedan kör jag sakta mot hamnen i 6 knop. Fortare går inte till en början då blir det för hoppigt och farligt. Den hårda vinden håller i sig men snöandet avtar lite.  Ibland är det skönt att bara komma i land, och slippa blåst och snöelende. Jag behöll 3 fina öringar släppte tre och missade 2 till inne vid båten. Den stora jag missade var en grym fisk som jag ska fånga en annan gång.  Turens största blev en öring på 2,95 kg i land. Jag får hjälp att ta upp båten av trolling kungen Peter Rose som möter upp vid bryggan. Jag får även hjälp med att ta en bild på den minsta öringen för dagen då den var framme, de andra låg i boxen. Vi pratar lite en stund om vad vi ska hitta på framöver, nu när han köpt sig en ny båt, innan jag tackar för hjälpen.

När jag summerar dagens fiske inser jag att det är ett bra resultat på 3,5 röriga timmar. 

Skitfiske tills vi syns ute på vattnet igen. Bo

Lämna ett svar